Rikstäckande tidningar täcker så mycket som namnet anger. Bland morgontidningarna är Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet rikstäckande. Bland våra kvällstidningar är Aftonbladet och Expressen rikstäckande. Dessa tidningar trycks på flera olika orter i landet, t ex Stockholm, Göteborg och Jönköping. För att underlätta ekonomiskt så samkör DN och Expressen, SvD och Aftonbladet när det gäller tryckeri. DN och Expressen görs t o m i samma hus - DN skrapan i Stockholm.

Regionstidningar täcker en viss region, t ex Skåne med omnejd. Ett sådant exempel är Sydsvenskan (morgontidning) som täcker just dessa områden. Tidningen Kvällsposten är också en regionstidning, men en kvällstidning som täcker dessutom delar av västkusten.

Lokaltidningar fungerar som nyhetsförmedlare över ett mindre område, exempelvis en stad med omnejd. Västerviks - Tidningen är ett exempel på en lokaltidning. Men även betydligt större tidningar, t ex DN är även den en lokaltidning, den har en särskild del av tidningen som bara handlar om Stockholm.

Presstöd

För att rädda vår mångfald när det gäller tidningar finns det speciellt presstöd. Även tidningar som ger bra vinst får presstöd. 1997 utdelades totalt 426 milj kronor i presstöd till 90 tidningar.

För att få presstöd måste tidningen ha nått ett en viss upplaga.

Politisk färg

Olika tidningar har olika politisk färg. Det är inte hela tidningen som är ”politisk”, utan i regel bara ledarsidan. Exempel på vad en tidning kan vara är oberoende liberal eller oberoende moderat. Förkortningen för oberoende är (ob), och de får då fritt kritisera det ”egna” partiet. Om tidningarna inte är oberoende ett parti betecknas tidningen t ex Socialdemokrat, (s).

Nyhetsbyråer

Dagstidningar och andra medier producerar inte alla sina nyheter själva. En stor del inrikes- och utlandsnyheter får de från s k nyhetsbyråer. En vanlig sådan är det svenska Tidningarnas Telegrambyrå (TT). Detta är ett aktiebolag som ägs av svenska tidningar och Sveriges Radio (SR). Deras nyheter används av alla medier. Det finns också internationella nyhetsbyråer. De största är AP (Associated Press) från USA, UPI (United Press International) från USA, Reuter (brittiskt) samt AFP (Agence France Press) vilket är franskt. Nära 90 % av världens nyheter kommer från dessa byråer. Det finns också fria tjänster för pressmeddelanden från företag. Här är det dock mycket reklam i pressmeddelandena och den som läser Newsdesk kan få mängder av nyheter.

Ägarkoncentration och fri press

I Sverige har vi ett fåtal ägare som äger stora delar av mediaföretagen. TV 4, DN, Expressen, Sydsvenska Dagbladet och Kvällsposten har samma ägare. Denna ägare är Mariebergskoncernen som i sin tur ägs av familjen Bonnier.

Är det verkligen bra med en sådan ägarkoncentration? Kan verkligen tidningarna helt opartiskt fungera som nyhetsförmedlare? Vågar de fritt kritisera sina ägare?

Denna fråga har diskuterats en del i massmedia. Bör man se till att vi får mindre ägarkoncentration i Sverige?

Jag tycker inte att vi ska ha så stor ägarkoncentration som vi har idag. I Sverige har vi fri press, då överensstämmer det dåligt med den koncentration av mediamakten som vi har idag.

Studerar vi till exempel Västervik; man kan undra om ortens tidning klarar att stå helt fristående från makten i staden? Kan verkligen tidningen vara helt opartisk och fritt kritisera om t ex chefredaktören är med i Rotary?

För ett tag sedan avskedade Svenska Dagbladet en journalist för att denne kritiserat tidningens ägare. Media gör då ett bra jobb som rapporterar om detta, tycker jag. Men hade nyheten kommit ut lika lätt om ägaren också hade ägt SVT (Sveriges Television) och några av de större tidningarna?